Spaghettiknyten med mozzarellagömma

Våren står i full blom och vad passar bättre då än små fågelbon av spaghetti med gömda ägg i form av trådig mozzarella? Servera dem som förrätt, en per person räcker troligtvis, eller som en del av en buffé. De är även goda kalla. Glöm inte att ställa ett fågelbo på fönsterbläcket. Flyger sädesärlan förbi kanske den stannar till och gör er sällskap under middagen.

8-10 fågelbon
300 g spaghetti
1 schalottenlök
1 vitlöksklyfta
200 g parmaskinka, skuren i strimlor
2 ägg
en skvätt mjölk
peppar, muskotnöt
ca 1 dl riven pecorinoost
1 mozzarella, skuren i små tärningar

Koka spaghettin 2/3 av koktiden. Häll av och blanda med lite olivolja så att de inte klibbar ihop. Fräs lök, vitlök och parmaskinka och blanda med spaghettin. Rulla upp spaghetti på en gaffel med hjälp av en sked och forma små "fågelbon". Lägg ner i en oljad muffinsplåt. Gör en liten grop i mitten och pilla ner mozzarellabitarna. Stäng igen gropen genom att lägga över lite spaghetti. Vispa upp äggen med mjölken. Peppra och riv ner lite muskot samt blanda i pecorinon. Häll äggblandningen över spaghettiknytena. Ställ in i 180 graders ugnsvärme i ca 20 minuter eller tills spaghettin börjar få lite färg. Lägg försiktigt upp på fat med hjälp av en liten stekspade.

Sydamerikanska alfajores med limecurd

Vi är några stycken som träffas en gång i månaden och har matlagningskvällar med olika teman. Sist hade vi sydamerikanskt tema och min uppgift för kvällen var att laga desserten. Valet föll på dessa små ljuvliga kakor som jag till en början trodde var genuint argentinska. Vid närmare undersökning har jag dock upptäckt att de har arabiskt ursprung, sedermera inlemmade i den spanska traditionen och därefter överskeppade till Sydamerika av kolonisatörer. Inte bara till Argentina alltså utan även till Uruguay, Mexiko, Bolivia, Chile med flera.

Mina alfajores har nog i ärlighetens namn bara utseendet gemensamt med de traditionella kakorna. Och knappt det eftersom fan tycktes flyga i mig och jag färgade mina skapelser giftigt gröna. Men vad gör det när de blev syndigt goda?!

Originalreceptet var med amerikanska mått med cups och ounces. Jag har för enkelhetens skull omvandlat måtten till deciliter och gram.

Kakorna:
2,5 dl socker
180 g smör
85 g Philadelphia cream cheese
1 msk rivet limeskal
1 msk pressad lime
1 tsk vaniljsocker
en nypa salt
4,5 dl mjöl

Lime curden:
100 g smör
1,8 dl socker
1 msk rivet limeskal
1 dl pressad lime
1 msk majsstärkelse (maizena)
en nypa salt
4 äggulor

Kakorna:
1. Blanda snabbt ihop socker, smör och cream cheese i matberedaren.

2. Tillsätt limeskal, limejuice, vaniljsocker och salt och blanda.

3. Blanda sist i mjölet. Kör inte maskinen för länge utan bara tills allt precis blandas.

4. Rulla ut degen till två korvar ca 5 cm i diameter. Linda in dem i plastfolie och ställ in i kylen.

Lime curden:
5. Koka upp smör, socker, limeskal, limejuice, majsstärkelse och salt i en kastrull. Rör hela tiden.

6. Vispa upp äggulorna i en värmetålig skål. Blanda ner ca 1/2 dl av den varma smörblandningen i äggulorna. Häll tillbaka all äggblandning i kastrullen med resten av smörblandningen och vispa ordentligt.

7. Värm blandningen på svag värme och fortsätt att vispa hela tiden tills blandningen tjocknar. Du kan testa om krämen är klar genom att dra vispen genom krämen; när märkerna efter vispen stannar kvar har krämen rätt konsistens.

8. Ställ krämen att stelna i kylen.

9. Ta ut degrullarna ur kylen och skär dem i ca 5-7 mm tjocka skivor. Lägg på bakpappersklädd plåt.

10. Fukta kakorna lätt med vatten och strö på lite strösocker (som du eventuellt har färgat med karamellfärg).

11. Gädda i 175 grader i ca 8-10 minuter. Låt svalna.

12. Ta ut lime curden ur kylen och spritsa eller bre den på hälften av kakorna. Lägg på andra hälften kakor och tryck lätt ihop.

Grön ärtsoppa med körvel och pepparrot

Livet är en märklig företeelse. Ibland måste man ta ett steg tillbaka för att kunna komma framåt. Det kan vara mycket svårt att acceptera en tillbakagång, det kan kännas som att man valde fel, som att man måste börja om på nytt och som att allt var förgäves. Men inget är någonsin förgäves. Alla val vi gör, alla motgångar och återvändsgränder leder någonstans. Till en ny insikt, en ny erfarenhet eller en ny utmaning. Vi lär oss om vår omvärld, våra medmänniskor och framförallt om oss själva.

Något som jag ofta tänker är att många gånger slår vi knut på oss själva för att göra så bra ifrån oss som möjligt, för att alla ska vara glada och för att vi ska känna oss nöjda med oss själva. Men ofta blir inte alla glada och vi känner oss definitivt inte nöjda själva. Då kan det vara bra att ta det där steget tillbaka, reflektera, sortera bort och välja nytt.

En enkel ärtsoppa får idag representera det enkla och goda. Svårare än så här behöver inte livet vara. Och magen mår gott.

4-5 portioner
500 g ärter
50 g färsk körvel
2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
1 dl vitt vin
1 liter grönsaksbuljong
1 msk riven pepparrot (eller mer om du vill ha starkare pepparrotssmak)
1 dl grädde
salt, peppar

Fräs hackad lök och vitlök i lite olja i en kastrull. Lägg i ärterna och vinet och låt koka ihop några minuter. Tillsätt buljongen och koka tills ärterna är mjuka. Lägg i körveln, pepparroten och grädden och mixa soppan slät med stavmixer. Smaka av med salt och peppar (men om buljongen är salt behövs troligtvis inget extra salt).