Visar inlägg med etikett buffé. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett buffé. Visa alla inlägg

onsdag 1 februari 2012

Verrines med kräftstjärtar och äpple

Jag vet inte hur det är hemma i Sverige, men här i Belgien är det otroligt populärt med mat i s.k. verrines, d.v.s. portionsglas. Ett väldigt trevligt sätt att servera på och även rätt praktiskt faktiskt, speciellt vid bufféer då gästerna inte sitter till bords utan minglar runt med maten i hand. Då är det praktiskt att bara ha ett litet glas i handen åt gången istället för en stor tallrik.

På juldagen bjöd jag på en förrätt med kräftstjärtar och äpple vilka jag serverade i verrines. Väldigt god och dessutom snygg att duka fram!

Testa även blåbärsverries med mandelcrumble.

Till 7-8 portionsglas:
200 g räkor
200 g kräftstjärtar
2 tunna salladslökar
1 Granny Smith-äpple
2 citroner
Ärtskott eller blandade groddar

Hacka lök och äpple. Hacka räkorna och kräftstjärtarna. Blanda i en skål och pressa över citronen. Skeda upp i glas. Dekorera med groddarna.

Detta är inlägg #7 i bloggutmaningen #blogg100

lördag 28 januari 2012

Mandelmuffins med päron

På läckra franska bloggen Délices latins (där man för övrigt vill laga allt!) hittade jag ett recept på päronmandelmuffins som jag ville prova. Lite omarbetat efter min egen smak och resultatet blev precis vad jag hoppats på. Kraftig mandelsmak och knäckig yta.

När vi ändå pratar om franska bloggar vill jag även rekommendera färgstarka Dans la cuisine de Sophie. Raffinerad men inte komplicerad. En riktig feel good-blogg. Även Délices et malices har en hel del väldigt fina recept samt inte minst, bloggarnas blogg La cuisine de Bernard. Aaaaaah tänk om man bodde i Paristrakten och kunde gå en Macaron-kurs hos Bernard. Tre och en halv timmes kurs för 60 euro och få lära sig att baka macarons vanille fondante et praliné noisettes skulle jag definitivt göra. Eller önska mig i present. Men nu bor jag inte i Paris så jag nöjer mig med att läsa hans blogg.

Muffinssmeten:
3 ägg
100 g råocker
250 g naturell yogurt, ricotta, gräddfil el. likn.
70 g smält smör
150 g vetemjöl
100 g mandelmjöl (eller 100 g finmalda mandlar)
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1-2 väl mogna päron

Glasyren:
1 ägg
50 g smör
50 g råsocker

mandelspån

Sätt ugnen på 180 grader.

Vispa ägg och socker. Blanda i yogurten och smöret. I en separat skål rör ihop mjöl, mandelmjöl, bakpulver och vaniljsocker och rör sen ner det i smeten. Skär päronen i kuber. Fyll muffinsformar och peta ner päronkuberna. Grädda i 10 minuter.

Under tiden rör du ihop glasyren. Smält smöret och blanda med ägget och sockret. Ta ut de halvgräddade muffinsarna ur ugnen och skeda/pensla försiktigt över glasyren. Gör gärna ett litet hål uppepå så att den sjunker in ordentligt. Strö över mandelspånen. Grädda i ytterligare 10-12 minuter, eller tills muffinsarna får en vacker gyllenbrun färg.

Detta är inlägg #3 i bloggutmaningen #blogg100

lördag 24 september 2011

Minimuffins med vit choklad och hallon

På mitt jobb har vi en oskriven regel att man tar med sig fikabröd när man har varit på semester. Det är givetvis inte alla som följer denna regel, alla mumsar dock glatt när det bjuds. Jag tycker det är en trevlig regel för att bjuda på fika är så mycket mer än att bjuda på fika. Det handlar inte bara om att lyfta upp dagen för sina kolleger och föra in lite njutning i de grå korridorerna. När jag tänker efter så är detta det minsta det handlar om. Istället handlar det om att öppna dörren aningens till sina privata rum, visa att man bryr sig om varandra, och att man inte bara är den där lilla gubben/gumman som sitter och knappar på sin dator, utan att man är en levande människa full av känslor, passion, omtanke. För så är vi ju alla. Det syns bara så dåligt där vi gömmer oss bakom våra skärmar och pappershögar.

Testa själva. Ta med en korg med muffins till jobbet och ni ska se hur folk plötsligt börjar prata med varandra, skratta och skämta. Det är en härlig syn att se en grå liten gubbe som vanligtvis bara pratar om paragrafer, förordningar, deadlines och direktiv, och som plötsligt får muffinssmulor i mungipan, ler och säger att han älskar choklad. Man ser liksom plötsligt människorna man har omkring sig.

Till två plåtar minimuffins (24 st):
100 g vit choklad
100 g smält smör
1,5 dl mjölk
1 liten burk yogurt
4 dl vetemjöl
1 dl farinsocker
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
2 ägg

Frysta hallon

Smält smöret och blanda med mjölken och yogurten. Blanda mjöl, socker, bakpulver och vaniljsocker i en bunke. Hacka chokladen och blanda i de torra ingredienserna.
Rör i smörblandningen och till sist äggen ett i taget. Klicka upp i muffinsformar och tryck ner ett fruset hallon i varje muffin. Grädda i 150 grader i ca 15-20 minuter.

Jag vill ha mina muffins kladdiga i mitten så jag tar ut dem när man tänker "nej, de är nog fortfarande lite för kaddiga", för sen stelnar de ytterligare när de svalnar. Men vill man ha mer genomgräddade muffins så låter man dem stå inne lite längre.

tisdag 16 augusti 2011

Risonisallad med örter och hasselnötter

Såhär i mitten av augusti vet man inte när sommaren tänker ta slut. En dag som igår, som började med spöregn, övergick i ett långsamt uppklarnande för att till sist spricka upp i strålande sol tänker man att man måste passa på. Passa på att suga ut det sista ur sommaren, för rätt var det är övergår inte regnet i sol längre, utan hösten blir ett faktum. Vi satt ute på terrassen till klockan nio, det var svalt men inte kallt. Man kunde nästan ta på sensommaren, den satt där med oss och delade med sig av sin fullkomlighet. Vi satt där och var nöjda med vad vi åstadkommit, sommaren och vi, och vi tänkte att nu kan hösten komma om den vill. För vi fick den här kvällen.

3-4 portioner
200 g risoni
ett par kvistar rosmarin
ca 15 myntablad
en näve persilja
en näve koriander
3 msk olivolja
1 pressad citron
salt, peppar
ca 1 dl hasselnötter
ca 1 dl hyvlad parmesan

Koka risonin i lättsaltat vatten i ca 5-6 minuter. Häll av vattnet och låt ånga av. Blanda med de hackade örterna, citronsaften, oljan och de hackade hasselnötterna. Salta och peppra. Blanda sist ner den hyvlade parmesanen.

Servera tex med grillade fiskspett, en bit kött eller vad du känner för!

tisdag 2 augusti 2011

Fransk lökpaj

"If you're afraid of butter, as many people are nowadays, just put in cream!"

Orden är Julia Childs, om det var någon som inte redan gissat det, och de säger en del om vad hon ansåg om matlagning. Det finns inga genvägar till god mat och det ska vara äkta vara. Jag försökte följa receptet på fransk lökpaj till punkt och pricka, jag ville åstadkomma den Äkta Franska Lökpajen, så som den smakade i Julias kök. Men när jag kom till sista momentet innan gräddning, då det stod att man skulle klicka på smör innan man satte in den i ugnen, då tänkte jag att nu får det vara nog. Då hade jag redan gjort pajskalet med smör och vitt mjöl, fräst löken i en rejäl klick smör + olja samt vispat ihop fyllningen med ägg, grädde och ost. Då kändes det lite som att smörklickarna på toppen av pajen var aningen överflödiga. Så jag hoppade över dem, och därmed kvalar jag nog inte in i klubben för Äkta Julia Child-fan, hur god min paj än blev.

Servera den med en krispig sallad med senapsvinägrette och lite smulade valnötter och ett kraftigt Médoc-vin. Då kommer alla smaker till sin rätt och man tänker att ibland kan man nog skippa grahamsmjölet och kesellan för lite traditionellt tillagad fransk husmanskost där man inte kompromissar med smakerna.

1 liten paj, 24 cm i diameter

Pajdegen:
3 dl vetemjöl
100 g kallt smör
2 msk kallt vatten

Blanda samman mjöl och smör till en smulig massa i matberedaren. Häll i en matsked vatten i taget och kör maskinen tills degen blivit fast och jämn. Krama ihop till en kula och lägg in i kylen.

Fyllningen:

700 g gul lök, tunt skivad
30-40 g smör
1 msk olivolja
1,5 msk mjöl
2 stora ägg
2 dl grädde
1 tsk salt
en nypa peppar
en nypa riven muskot
ca 1 dl riven smakrik ost

(ca 1 msk smör)

1. Fräs löken i en tjockbottnad traktörpanna med smöret och oljan. Stek på låg värme så att löken kokas sakta snarare än bryns. Den ska bli mjuk och glansig, absolut inte brännas. Detta tar ca 40-50 minuter. Rör om med jämna mellanrum.
2. Strö mjölet över löken och blanda väl. Ställ åt sidan och låt svalna.

3. Kavla ut pajdegen till en rund platta och lägg över den i smort pajskal. Får du lite deg över kan du skära ut remsor att dekorera pajen med. Nagga skalet och förgrädda i 200 grader i 8-9 minuter.

4. Sänk ugnsvärmen till 180 grader.

5. Vispa upp äggen i en skål tillsammans med grädden och kryddorna. Blanda i löken och osten. Häll blandningen i pajskalet.

Här vill Julia Child att vi ska klicka över ca en matsked smör över pajen innan gräddning. Jag vet i ärlighetens namn inte vad det skulle tillföra, lite mer smak kanske, och lite mer energi inför den kommande vintern. Tycker man som jag att smöret i pajskalet samt i fyllningen räcker så kan man hoppa över smörklickarna ovanpå. Men man kan även tycka att en matsked mer eller mindre i denna paj där man i övrigt inte har snålat på kalorierna gör varken till eller från. Hur man än resonerar har man rätt, och man gör i detta skede precis som man önskar.


6. Ställ in pajen i mitten av ugnen (180 grader) i ca 30 minuter, eller tills pajen har stannat och fått lite gyllenbrun färg.
Paj innan gräddning

tisdag 12 juli 2011

Limemazariner

När maken vill överraska kan han köpa hem ett par kladdiga chokladbrownies eller krämiga cannoli. Det är det godaste han kan tänka sig. Och visst tycker jag det är gott jag också, och framförallt uppskattar jag tanken och gesten, men om jag fick välja skulle jag ta de där kakorna som han inte ens ser. De där torra, smuliga och inte så söta kakorna, gärna med lite äpple eller hallon i. Inte kladdiga, inte krämiga.

Mazariner är nog den godaste kakan jag vet. Torr, fast och tung. Ska man köpa mazariner här i Bryssel får man åka till Ikea, men Delicatomazariner ger jag inte så mycket för. Dessutom är hembakade iallafall alltid godast. Det är inte så svårt som det kan verka, faktiskt inte svårare än att göra en smulpaj.

ca 20 mazariner

Mördeg:
6 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
3/4 dl socker
1 ägg
250 g smör

Fyllning:
200 g grovhackad mandel + 125 g mandelmjöl/finmald mandel
(eller totalt 325 g finmald mandel)
100 g smör
4 ägg
1,5 dl socker
rivet skal + saften av 1 lime

Glasyr:
ca 2 dl florsocker
rivet skal av 1 lime
saften av 0,5-1 lime

Kör alla ingredienser till mördegen i en food processor och ställ degen kallt i ca 30 min.

Hacka mandeln och blanda alla ingredienser till fyllningen. Jag gillar när mandeln inte är för finmald, men vill du ha en slätare fyllning mal du all mandel fint.

Tryck ut mördegen i aluminiumformar och klicka i fyllningen. Formarna behöver inte smörjas.

Grädda i 175-180 grader i ca 20-30 min.

Låt kakorna svalna och tryck försiktigt ut dem ur formarna.

Rör ihop glasyren och pensla den på kakorna.

Ljuset på bilden gör att den ljusgröna färgen på glasyren inte syns men det rivna limeskalet ger mazarinerna en vacker skir grön färg. Vill du ha dem ännu grönare kan du tillsätta 1-2 droppar grön karamellfärg.

tisdag 21 juni 2011

Carpacciosallad med päron och pecorino

Förra sommaren var vi en vecka i Umbrien. Vi hyrde ett hus av ett engelsk-österrikiskt par som en kväll tog oss med till en liten osteria i byn som få turister hittade till, ett så kallat hål i väggen. Det fanns inga menyer, bara kockens tips. Jag älskar den typen av restauranger; det är där man får de riktigt genuina rätterna, de som inte är anpassade till turisternas strömlinjeformade smaklökar. På osterian åt jag en kalvstek med päron, pecorino och en balsamicodressing som direkt åkte upp på min topp 5 av godaste rätter som jag ätit någonsin.

Jag tror att köttet var stekt över öppen eld så att reproducera det hemma i mitt kök blir svårt. Den här salladen innehåller samma ingredienser, och riktigt riktigt god. Men samma sak blir det ju aldrig förstås...

Mängderna är per person:
Carpaccioskivor eller tunna lövbiffar av kalv eller nöt, ca 150 g
någon matsked balsamvinäger
salt
blandad sallad
1/2 moget päron
hyvlad pecorino, en handfull
rostade pinjenötter

Dressing:
olivolja
balsamvinäger
citron
hackad basilika
salt
pepparmix

Strimla köttet och stek det. Häll mot slutet i balsamvinägern i pannan och salta. Lägg upp alla ingredienser i en vid salladsskål eller på ett fat. Häll dressingen över.

onsdag 15 juni 2011

Blåbärsverrines med crumble

Under Stockholmsbesöket var vi bjudna på barndop. Dop är alltid vackra och omges de av en skir junigrönska blir de ännu vackrare. Är det dessutom bästa väninnans barn som döps vet allt det vackra inga gränser. Jag hade även fått den stora äran att hjälpa till med maten till dopbuffén. Oj vad skoj det var! Bla gjorde jag dessa blåbärsdesserter. Två lager blåbärskompott och två lager vaniljmascarpone varvas och toppas med en knaprig crumble. Ett lite annorlunda alternativ till blåbärspaj som gör sig snyggt på ett buffébord. Se bara till att få tag i snygga glas att servera dem i. Dessa engångsglas i plast köpte jag med mig från Bryssel, men jag såg i olika affärer hemma i Stockholm att det fanns en hel del i glas att välja på.

Till ca 15 glas

Blåbärskompotten:
ca 500 g blåbär
0,5-1 dl socker

Häll i kastrull och låt småputtra tills blåbären blir till en tjockflytande kompott, ca 20 min. Rör ofta så bären inte fastnar i botten.

Vaniljmascarponen:
500 g mascarpone
500 g vaniljkesella eller vaniljyogurt
3-4 msk vaniljsocker eller frön från en vaniljstång
rivet skal av 1 citron
(ev. florsocker)

Blanda allt i en bunke till en slät kräm. Smaka av med florsocker om du vill ha en sötare kräm.

Crumblen:
150 g mjöl
180 g smör
150 g mandelmjöl (kan uteslutas)
150 g socker

Hacka snabbt ihop ingredienerna till en smulig deg och sprid ut i långpanna. Grädda i 200 grader i ca 20 min eller tills smulorna fått fin färg. Rör om några gånger så crumblen gräddas jämnt.

Klicka i ett par skedar blåbär i botten av glasen. Lägg därefter ett lager vaniljmascarpone, sen ett till lager blåbär och sist ett lager mascarpone. Ställ i kylen tills det är dags att servera. Strö på crumblen på toppen strax innan servering för att undvika att den blöts upp.

Blåbärs- och aprikossmoothie

Nyss var det vinter, sen kom våren, men sommaren, den har hela tiden känts oändligt långt borta. Men så plötsligt var den bara här. Vi har faktiskt redan avverkat första delen av vår semester med 10 dagar i soliga Stockholm. För min del blev det också lite av en kraftansamling innan allvaret börjar. Imorgon börjar jag nämligen på nya jobbet. Känns lite läskigt med allt nytt som jag ska lära mig, alla nya människor som jag ska lära känna. Men jag ser verkligen fram emot det! Så det var fantastiskt att få dessa stekheta dagar hemma i Sverige. Dagarna fylldes med picnickar, skärgårdsutflykter, ljumma kvällspromenader, trädgårdsfika och balkonghäng med familj och vänner. Verkligen en underbar inledning på sommaren!

Till frukost har jag just nu snöat in på smoothisar. Det är så gott i värmen och mättar även bra. I Svergie fanns ju de ljuvliga svenska gubbarna som jag mixade tillsammans med lite frysta hallon och vaniljyogurt. Här hemma är gubbarna inte lika goda (fast inte så pjåkiga ändå) så imorse gjorde jag denna med färska aprikoser och frysta blåbär.

2-3 färska väl mogna aprikoser
1 dl frysta blåbär
1 dl vaniljyogurt

Den vaniljyogurt jag använder är ganska söt så jag tog inget extra socker, men använder man en mindre söt yogurt kan man eventuellt söta med någon sked socker eller honung.

torsdag 26 maj 2011

Muffins med vit choklad och hallon- och rabarberkompott

Muffins är mitt absoluta favoritbakverk. Men trots att de är så vansinnigt enkla att göra så är det lätt att misslyckas. En misslyckad muffin är enligt min smak en låg fluffig sak som smälter i munnen. Man känner ingen smak för det är bara luft. En lyckad muffin däremot är hög, kompakt, tung och stampig. Den kräver att man tuggar ordentligt. Därför har jag nästan alltid lite havregryn i (och ibland lite grovt mjöl, även i söta muffins), det ger tyngd och lite tuggmotstånd. De får inte heller vara för söta. När jag går efter recept brukar jag halvera sockermängden. De recept jag skriver här i bloggen är redan anpassade efter min smak, därför innehåller de ofta bara ca 0,5-1 deciliter socker.

En tumregel jag brukar gå efter är att ju fulare desto godare. En alltför fluffig smet går lätt att hälla ut i formarna varpå resultatet ofta blir jämnt och fint. Ju tyngre och kompaktare smeten är desto svårare är det att klicka ut den i formarna, och desto fulare blir resultatet. Alltså: Ful = God!

Dessa muffins blev ju inte överdrivet fula, och faktiskt så kunde de ha varit lite tyngre. Jag har därför lagt till lite mjöl och havregryn för att få dem lite mer kompakta.

8-10 mellanstora muffins

Muffinssmet:
2 ägg
0,75 dl råsocker
1 liten burk naturell yogurt (ca 1 dl)
150 g smält smör
120 g grovhackad vit choklad
4,5-5 dl vetemjöl
1,5 dl havregryn
3 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver

Kompott:

100 g hallon
100 g rabarber
0,5 dl farinsocker
1 tsk vaniljsocker
ev 1/2 tsk vaniljkorn

Börja med kompotten. Lägg alla ingredienser i en kastrull och låt koka ihop några minuter. När kompotten börjar få en syltig konsistens är den klar (ca 5 min). Låt svalna.

Vispa ägg och socker i en bunke. Tillsätt yogurt, smält avsvalnat smör och grovhackad vit choklad. Det är viktigt att smöret inte är varmt, annars smälter chokladbitarna. Rör ihop mjöl, havregryn, vaniljsocker och bakpulver separat och blanda sedan ner i äggblandningen.

Häll bärkompotten över smeten och rör med några få tag om i smeten så att allt bara blandas slarvigt. Smeten ska inte färgas röd utan vara randig av muffinssmet och kompott.

Klicka ut i muffinsformar och grädda i 175 grader i ca 20 min.

torsdag 19 maj 2011

Zucchiniplättar

Det är sällan jag gör samma rätt två gånger. Inte för att det inte blir gott utan för att jag helt enkelt måste ändra lite varje gång. De här zucchiniplättarna är dock något jag alltid återkommer till, och det utan att göra några direkta ändringar i receptet. Ibland tar jag pecorino istället för parmesan, och ibland mer ibland mindre zucchina, men i stort är det samma recept. Det är för att de är så förbaskat goda, i all sin enkelhet, och lite av snabbmat då det inte tar mer än ca en halvtimma att slänga ihop. Ibland serverar jag dem som ensamrätt till middag, med lite lingonsylt och sallad till. Ibland blir det en lite lyxigare version med rökt lax eller parmaskinka till, som en del på en buffé eller en brunch. Och de går att variera i det oändliga, tex med rivna morötter i, eller hackad spenat, lök och vitlök, örtkryddor, smulad fetaost, chili, trådig mozzarella... Ja bara fantasin sätter gränserna!

Här är mitt basrecept:

4 portioner (ca 25 plättar)
1 stor zucchina eller 2 små
3-4 ägg
ca 1 dl mjöl
ca 1 dl mjölk
ca 1 dl riven parmesan
salt, peppar
riven muskot
någon örtkrydda, tex timjan, basilika, mynta...

Riv zucchinan och blanda med ägg, mjöl, mjölk, parmesan och kryddor. Smeten ska vara tjockflytande så att den går att klicka ut i pannan utan att plättarna flyter ut för mycket. Värm lite olja i en stekpanna och klicka ut smeten. Stek några minuter på varje sida på medelstark värme.

lördag 14 maj 2011

Stekpannebröd med anis

Min mormor har en liten svart anteckningsbok. En sån där med mjuka pärmar med röda kanter. Denna anteckningsbok rymmer en liten guldgruva. Däri har hon nämligen alla sina gamla fina recept. Jag vet inte när hon började skriva i den där boken, men den är gammal. Hennes snirkliga lutande skrivstil gör att recepten känns lite mer äkta. Hon är absolut inte sniken av sig, utan man får gärna titta i boken och skriva av recepten. Hon blir stolt och glad när man frågar efter något visst recept. Jag har under åren skrivit av några recept, och det är bröd och kakor som inte kan jämföras med dagens moderna upphottade kreationer. Vi talar om äkta kokkonst här. Moster Karins vaniljhorn. Mazarinsnitt. Stekpannebröd. Smaka på orden. Originalrecepten känns alldeles för fina för att läggas ut på denna simpla blogg. Ska jag publicera mormors recept ska det i så fall vara i en riktig kokbok. Men om det någonsin blir aktuellt får framtiden utvisa. Tills vidare nöjer jag mig med att publicera varianter av mormors recept. Som dessa stekpannebröd med anis tex. Ursprungsreceptet är aningen modifierat. Och egentligen är det också de modifierade recepten jag lyckas bäst med. För trots att jag följer mormors recept till punkt och pricka, så smakar det ändå aldrig som det ska!

10 kakor
5 dl vetemjöl (eller 2,5 dl vetemjöl och 2,5 dl grahams- eller rågmjöl)
1 tsk hjorthornssalt
1 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
2 små burkar naturell yogurt
1/4 dl ljus sirap
50 g smält avsvalnat smör
1-2 tsk anis

Blanda alla ingredienser i en bunke. Knåda gärna med händerna. Ta upp degen på bakbordet och dela den i 10 delar. Rulla varje del till en liten bulle och kavla ut till en kaka, ca 12-14 cm i diameter. Kavla gärna ett par tag med naggkavel. Grädda i torr stekpanna på medelstark värme. Det går snabbt, några minuter på varje sida, och om pannan är för varm bränns kakorna lätt, så håll koll! Kakorna är praktiska att frysa in och ta fram när man är sugen.

söndag 17 april 2011

Spaghettiknyten med mozzarellagömma

Våren står i full blom och vad passar bättre då än små fågelbon av spaghetti med gömda ägg i form av trådig mozzarella? Servera dem som förrätt, en per person räcker troligtvis, eller som en del av en buffé. De är även goda kalla. Glöm inte att ställa ett fågelbo på fönsterbläcket. Flyger sädesärlan förbi kanske den stannar till och gör er sällskap under middagen.

8-10 fågelbon
300 g spaghetti
1 schalottenlök
1 vitlöksklyfta
200 g parmaskinka, skuren i strimlor
2 ägg
en skvätt mjölk
peppar, muskotnöt
ca 1 dl riven pecorinoost
1 mozzarella, skuren i små tärningar

Koka spaghettin 2/3 av koktiden. Häll av och blanda med lite olivolja så att de inte klibbar ihop. Fräs lök, vitlök och parmaskinka och blanda med spaghettin. Rulla upp spaghetti på en gaffel med hjälp av en sked och forma små "fågelbon". Lägg ner i en oljad muffinsplåt. Gör en liten grop i mitten och pilla ner mozzarellabitarna. Stäng igen gropen genom att lägga över lite spaghetti. Vispa upp äggen med mjölken. Peppra och riv ner lite muskot samt blanda i pecorinon. Häll äggblandningen över spaghettiknytena. Ställ in i 180 graders ugnsvärme i ca 20 minuter eller tills spaghettin börjar få lite färg. Lägg försiktigt upp på fat med hjälp av en liten stekspade.

onsdag 23 februari 2011

Speculoos-cupcakes med tranbärstopping



När man beställer en slät kopp kaffe i Belgien får man alltid en liten speculoos-kaka eller chokladpralin på fatet. En slät kopp är således aldrig helt slät. Det är en trevlig gest som säger en hel del om belgarna. Varför nöja sig med mindre när man kan få mer?

Speculoos, liksom pepparkakor, doftar och smakar jul, det kan vi nog alla vara överens om (fast jag har inga som helst problem att äta dem resten av året). Såhär i slutet av februari är det inte precis så att jag längtar ihjäl mig efter julen, trots att vi hoppade över det traditionella julfirandet i år. Men de senaste dagarna har det varit sådär isigt kallt, flygit snö i luften och våren har känts väldigt långt borta. Därför kändes det helt rätt att slänga ihop dessa kryddiga cupcakes häromdagen. Själva muffinsen är matigt kompakt och inte så söt, medans frostingen är fluffigare och väldigt söt. I munnen smälter dessa smaker samman och blir en härlig smakexplosion.

Och jag tänker som belgarna: varför nöja sig med mindre när man kan få en sån här smaskig cupcake till kvällsteet?

Till 6-8 stora muffins:

2ägg
1,5 dl farinsocker
1 burk grekisk yogurt (ca 170 gr)
50 gr smält smör
1 dl lingonsylt
4 dl vetemjöl
1 dl havregryn
2,5 tsk bakpulver
3 tsk speculooskryddor (eller pepparkakskryddor)
3 tsk 4 kryddor (kryddblandning med kanel, ingefära, muskot och nejlika)
2 tsk kanel
1 krm anis

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda i yogurt, smör och lingonsylt. Blanda mjöl, havregryn, kryddor och bakpulver i en separat bunke och rör sedan i mjölblandningen i smeten. Klicka i muffinsformar och ställ in i 200 grader i ca 15-17 minuter. Grädda någon extra minut om muffinsformarna är stora.

Frosting:
50 gr philadelphia cream cheese
1 msk cranberrysylt
1-2 dl florsocker

Rör ihop philadelphia och sylt i en skål. Sikta i florsockret och blanda. Om glasyren är för lös sikta i mer florsocker tills den får en tjock bredbar konsistens.

Bred på frostingen när muffinsarna har svalnat.

lördag 12 februari 2011

Citroncupcakes med krämig gömma


Om jag skulle bli skickad till en öde ö och bara fick ta med mig en enda sak i obestämd mängd, då skulle jag ta med mig citroner. Citronen är den mest fantastiska sak som vår Skapare har uppfunnit. Den passar till precis allt: förrätter, varmrätter och desserter, i drinken, i coca colan, i karaffen med kranvatten. Mår du illa? Drick lite citronvatten. Missfärgade tänder? Droppa lite pressad citron på tandborsten. Ont i halsen? Gurgla dig med citronsaft.

Citron förhöjer det redan upphöjda: ostron, gravad lax, färska räkor, carpaccio på oxfilé. Men den passar lika bra till det mest oansenliga: lägg en skiva citron på fiskpinnarna och de ser riktigt festliga ut. Citronens arom är så behaglig att den förekommer i tvålar, tvättmedel, våtservetter, karameller, mediciner, schampo... Den är inte bara god att äta utan även vacker att se på. Lägg tre-fyra citroner på ett keramikfat och du har den mest fantastiska bordsdekorationen.

Häromveckan hade jag lyckan att få två kilo obesprutade citroner direkt från en citronlund på Sicilien. Citronorgie uppstod i mitt kök. Bland annat resulterade orgien i citrontarteletter fyllda med lemoncurd, en citronkaka samt mina vänner, dessa oemotståndliga citroncupcakes.

Vad skulle jag då göra med alla citroner på den öde ön? Tja, efter att ha desinficerat mina sår, marinerat min fisk och blekt mina tänder skulle jag fråga mig varför i helsicke jag var så dum som inte önskade mig en båt istället!

6-8 muffins
2 ägg
1,5-2 dl socker
100 gr smält smör
4-4,5 dl mjöl
3 tsk bakpulver
rivet skal av 1 citron
0,5 dl tjock yogurt
0,5 dl vispgrädde

Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner smöret. Blanda mjöl, bakpulver och citronskal och rör ner det i äggsmeten. Vispa grädden tjock och blanda den med yogurten. Rör försiktigt ner gräddyogurten i smeten utan att den blandas helt, smeten ska se lite vit- och gulmelerad ut. Skeda upp i muffinsformar. Grädda i 200 grader i 15-20 minuter.

Ta ut muffinsen ur ugnen och låt dem svalna. Skär av ett litet lock och gröp ut ett par skedar från muffinsens mitt. Fyll med lemoncurd och lägg på muffinslocket igen.

Gör en glasyr:
100 gr philadelphia cream cheese
50 gr mjukt smör
ca 2 dl florsocker
rivet skal av 1 citron
saften av ca 0,5 citron

Rör philadelphiaosten med smöret tills det blir en jämn kräm. Sikta i florsockret och häll i citronskalet. Rör tills allt blandar sig och droppa i citronsaften lite i taget. När krämen är tjock men bredbar har du rätt konsistens. Ha i lite mer florsocker om krämen är för lös, alternativt lite mer citronsaft om den är för tjock.

Bred glasyren över muffinsen och dekorera efter fantasi. Jag spritsade ut små hjärtan av smält choklad på bakplåtspapper, ställde in i frysen för att stelna och lossade sen försiktigt.

fredag 4 februari 2011

Parmalindade tigerräkor



Om ni vill impa utan större ansträngning är det denna rätt ni ska göra till nästa coctailparty! Servera dem som på bilden, upplagda på coctailskedar, eller trä dem på små spett, kanske med en liten dippsås eller pesto vid sidan om. Eller hitta på något annat trevligt sätt att servera dem på. Det är bara fantasin som sätter gränserna för kreativiteten :)

Här är det superenkla receptet:

1 tigerräka per person
1 parmaskiva per person
1 vitlöksklyfta
1 kvist rosmarin
olivolja

Ta bort tarmen på räkan om det inte redan gjorts. Linda in varje räka i en skiva skinka. Värm lite olja i en panna och lägg i vitlöksklyftan delad på mitten samt rosmarinkvisten. Låt oljan ta smak av dofterna och lägg sedan i räkorna med skinkskarven nedåt. Stek någon minut på varje sida tills skinkar börjar få lite färg. Servera genast.

Cannellinikräm med rosmarin och parmesanchips



Söndagens matlagningsträff blev en succé! Varje deltagare hade fått en rätt tilldelad sig (en aperitivo, förrätt, varmrätt eller dessert). Valet av recept skulle dock förbli en hemlighet och överraskning för de andra. Jag hade denna gången hand om aperitivi och mitt val föll på denna rosmarindoftande cannellinikräm med parmesankex samt parmalindade tigerräkor.

Trots att alla rätter var fantastiskt goda så var det inte helt lätt att få i sig sju olika rätter. Jag har faktiskt aldrig ätit så många olika rätter under en och samma middag! Temat för kvällen var Italienskt. Vi hade två primi: risotto med speck, grönt äpple och stracchino samt potatisgnocchi alla sorrentina.

Grönt äpple hade jag förmodligen aldrig kommit på att ha i en risotto men det var en smaksensation. Kombinationen med speckets sälta, äpplets syra och stracchinons krämighet var en fullpoängare! Kvällens favorit var dock gnocchin som min käre make hade lagat. Gnocchi alla sorrentina är inget mer komplicerat än gnocchi med en tomatsås med buffelmozzarella i. Jag har ätit många såna i mina dar, men denna var banne mig den bästa! Vanligtvis lägger man gnocchi och mozzarellatärningar i en ugnsform och häller tomatsåsen över, ställer in i ugnen och gratinerar. Men maken smälter mozzarellan i såsen och häller över den nykokta gnocchin. Såsen blir härligt krämig och trådig och alldeles underbar!!!

Sen var det även två secondi: supersmaskiga saltimbocca samt kanongod kaningryta med pinjenötter och oliver. Avlutningsvis två desserter: jordgubbspannacotta med bär och jordgubbssås samt tiramisu.

Därefter var vi rätt möra ska jag säga. Jag tror att inför nästa träff får vi dra ner lite på portionerna...

Här är receptet på cannellinikrämen:

12-15 småglas

Bönorna:
300 g torkade vita cannellinibönor
1 morot
2 selleristjälkar
2 vitlöksklyftor
1/2 purjolök
2 kvistar rosmarin
en knippa timjan
2 lagerblad
2 tsk salt

Blötlägg bönorna under natten. Häll av och skölj dem. Koka dem i generöst med vatten tillsammans med grönsakerna i stora bitar + örter och salt i ca 60-70 min. Häll av och låt bönorna svalna. Ta bort grönsakerna och örterna.

Spara lite av kokvätskan för att spä ut krämen med innan servering.

Krämen:
300 g kokta bönor
2 vitlöksklyftor
1 kvist rosmarin
1-2 dl jungfruolja

Mixa bönorna, vitlöken och rosmarin och tillsätt oljan i en tunn stråle tills du får en jämn kräm. Smaka av med salt. Krämen är ganska tjock och den går bra att spara i kylen i ca ett dygn tills den ska användas. Strax innan servering spär du ut krämen med lite uppvärmt spad från bönkoket tills du får en halvtjock kräm.

Parmesankexen:
Riv en bit parmesan av god kvalitet. Klicka ut rivet på en bakpappersklädd ugnsplåt och forma små runda högar. Ställ in i ugnen i 200 grader i några få minuter. Lämna inte plåten utom uppsikt för osten bränns lätt. Ta ut plåten när osten smält och börjar få lite färg. Låt kexen svalna och stelna på plåten och ta sen försiktigt loss dem.

Häll/klicka i krämen i små serveringsglas och dekorera med några rosmarinbarr, lite nymald svartpeppar och ett parmesankex.

tisdag 28 september 2010

Räksallad med avokado och mango till fredagsmyset



Ordet "mysigt" finns inte på andra språk. Det närmsta jag kan komma på är "nice and cosy" på engelska, men det har ändå inte samma innebörd. Vi har dessutom gjort ett antal avledningar på adjektivet och fått begrepp som "fredagsmys", "familjemys", "soffmys". Ja det går att komma på hur många som helst. Vi har även tillverkat verbet "mysa" och det är en rätt genial uppfinning eftersom det kan uttrycka precis vad som helst som man för tillfället tycker känns trevligt: "Vi ska gå och mysa på bio", "Jag ska dammsuga nu så att vi bara kan koppla av och mysa ikväll", "Det regnade hela dagen så vi stannade inne och myste". Den roligaste neologismen tycker jag ändå är "mys-pys". Det var vad vi iklädde oss inför våra myskvällar hemma när jag var barn, dvs joggingoverallen. Gemensamt för alla sammanhang där ordet "mys-", i någon form, förekommer, är emellertid situationer där man kopplar av och avskärmar sig från vardagen med någon form av belöning: en god middag, en spännande bok, en trevlig aktivitet etc. Poängen är att man ska känna kontrasten mot den bistra, grå verkligheten.

Den här räksalladen är en mysförhöjande komponent till fredagskvällen. Den intages företrädesvis tillsammans med en frasig baguette, lite ost och en flaska vitt.

Mâchesallad
Rödbetsskott
1 mango
1 avokado
200 gr skalade räkor
1 vitlöksklyfta + lite olja att steka i
3-4 msk olivolja
2-3 msk hallonvinäger
Pressad citron
Salt, peppar

Skölj salladen och låt den rinna av. Fräs räkorna i lite olja och en pressad vitlöksklyfta. Skär avokadon och mangon i tunna skivor. Lägg upp allt på ett fat och häll på olja, vinäger och pressad citron. Salta och peppra efter smak.

torsdag 3 juni 2010

2 x vallmomuffins


Zucchinimuffins med vallmo och parmesan


Citronmuffins med vallmo

Muffinsen har arbetat upp sin status i människors medvetande och numera är det väl knappast någon som tänker på smaklösa torra små svampiga kakor när man pratar om muffins. De flesta får något syndigt drömskt i blicken när dessa bakverk kommer på tal och själv byter jag gärna ut lunchen mot en MegaMuffin!

Söta bärmuffins eller med choklad, nötter, vanilj mm i all ära, men även matmuffinsen förtjänar sin plats på bruncher, luncher eller middagsbjudningar. Varför inte byta ut de små kuvertbröden mot små zucchinimuffins (här har jag gjort stora, men det går ju finfint att använda små formar)?

Zucchinimuffins med vallmo och parmesan

3 dl vetemjöl
1 dl grovt mjöl
1 dl havregryn
2 tsk bakpulver
2 ägg
1/2 dl raps- eller olivolja
2 dl yogurt
ca 1 dl riven parmesanost
ca 7 cm riven (eller finhackad) zucchina
ca 1/2 dl vallmofrön

Blanda mjölsorter, havregryn och bakpulver i en skål. Vispa äggen i en annan skål och rör sedan ner olja, yogurt, zucchina, parmesan och vallmofrön. Rör sedan ner mjölblandningen i äggen. Skeda upp smeten i smorda muffinsformar. Grädda i 175-200 grader i ca 20 min.

Citronmuffins med vallmo

2 ägg
1 dl socker
75 gr smält smör
2 dl yogurt
rivet skal av 1 citron
saften av 1 citron
(hackade kanderade citronskal)
3 dl vetemjöl (eller 2 dl vetemjöl + 1 dl grovt mjöl)
2 dl havregryn
2 tsk bakpulver
ca 1/2 dl vallmofrön

Vispa ägg och socker. Blanda i smöret, yogurten, citronskal+saft. Blanda mjöl, havregryn, vallmofrön och bakpulver i en annan skål. Rör ner mjölblandningen i äggsmeten. Skeda upp i smorda muffinsformar. Grädda i 175-200 grader i ca 20 min.

PS. Ät inte för många vallmomuffins. Vallmofrön innehåller opiater som ger en viss stimulans och hämmar aktiviteten i centrala nervsystemet. Kan vara bra att veta ;)
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...